Väck mig när det nya året är här
Som en tung börda har jag släpat runt med hela helgen,enda sen i fredags när jag stämpla ut. Kände hur allt släppte och hur kroppen värkte och hur tröttheten kastade sig över mig omedelbart. Den gick liksom inte att hejda sen resten av helgen. Som en ilska och en gråt som hela tiden ligger nära. Sov enda till halv 11 i lördags. Det behövde jag.
Mötte upp min finaste halva Maria igår för bio och middag på Bistro Rigoletto. Älskar den restaurangen och vi fick toppservice av en trevlig servitör precis vid baren. En underbar skaldjursgryta och en fransk cider gjorde vår kväll lång och härlig.
Söndagen har varit svart,mörk,som en hemskt lång transport mot läggdags.
Ibland är det bara svårt att vara glad när så mycket surrar runt omkring.